Nepo baby: Om nepotism (”svågerpolitik”) på arbetsplatsen

Termen ”nepo baby” trendar och refererar till individer vars framgång och karriär tillskrivs deras föräldrar eller släkt snarare än deras egen prestation. Nepotism, dvs svågerpolitik, finns inom politiken (hej George Bush Jr!), bland kändisar (var ska vi ens börja…) och såklart även på arbetsplatser.

Svågerpolitik på arbetsplatsen

På en arbetsplats kan nepotismen ta sig olika uttryck. Det kan vara att familjemedlemmar anställs eller befordras framför mer kvalificerade kandidater, eller en chef som överlag i vardagen favoriserar vänner eller familj på arbetsplatsen. Ibland kan det vara en skön genväg att anställda personer man redan känner och har tilltro till. Förutom att man redan litar på dem och vice versa så kan själva rekryteringsprocessen gå snabbt, framförallt om man inte ens aktivt söker eller överväger kvalificerade kandidater vare sig internt eller externt. Risken att genvägen får trista konsekvenser på sikt är stor – även om en familjemedlem eller god vän också kan vara kvalificerad för tjänsten.

Oavsett hur arbetsplats-nepotismen tar sig uttryck kan det påverka företagets övriga anställda, företagets framgång samt moralen och sammanhållningen på arbetsplatsen.

Fyra konsekvenser av nepotism på arbetsplatsen:

1. Begränsade möjligheter för övriga anställda

Det är en stark varningsklocka när kollegorna på en arbetsplats börjar tänka att de ändå inte har chans att premieras eller befordras. När en mindre kvalificeras kandidat eller anställd premieras på subjektiva grunder så blir det demotiverande för andra p arbetsplatsen. Det kan också leda till att anställda börjar lägga tid på att själva försöka ”spela spelet” för att bli favoriserade.

2. Brist på mångfald

En konsekvens av nepotism på arbetsplatser är ofta brist på mångfald. När man bara anställer och premiera personen som liknar en själv skapar det en homogen arbetsplats med risken att alla tänker och resonerar likartat. Det kan hämma innovation och konstruktiv kritik. Långsiktigt kan det därmed skada företagets tillväxt, samt möjligheten att nå ut till nya målgrupper.

3. Dålig moral – missunnsamhet och misstro

Känslan av orättvisa bland anställda ska heller inte underskattas. Som anställd kan man uppleva att ens egna ansträngningar och hårda jobb inte kan ge resultat på riktigt. Förutom att det då verkar motivationshämmande kan det även leda till personalomsättning där högpresterande individer som inte premieras och samtidigt upplever orättvisa inte blir långsiktiga på arbetsplatsen. Man kan även vända på resonemanget, en familjemedlem till en nyckelperson på arbetsplatsen, som faktiskt har presterat bra och är värd att premieras eller befordras, kan trots det misstros av kollegorna vilket inte heller är bra för varken personen i fråga eller kollegorna i stort.

Slutligen, brist på förtroende och transparens på en arbetsplats kommer att skapa ett missnöje. När nya möjligheter inom företaget och avancemang inte baseras på prestation tar tilliten stryk såväl till ledningen som till närmsta chef.

4. Negativ påverkan på företagskulturen

När ett företag uppenbart värderar personliga relationer över kompetens och erfarenhet kan det skapa en atmosfär som präglas av brist på tilltro och förtroende och där även konflikter blir en del av vardagen. Enligt ovan punkter blir även oengagemang och hämmad initiativförmåga potentiella riskmoment i kulturen och det i sin tur är skadligt för företagets tillväxt.

Vad kan man göra för att undvika nepotism på arbetsplatsen?

För att motverka svågerpolitik är det viktigt att skapa tydliga rekryteringsprocesser och säkerställa att meriter och kompetens – och inte personliga relationer - är det som väger tyngst när beslut fattas kring befordran och nyanställningar. Här finns mer tips om rekryteringsprocesser.

Externa länkar för dig som vill läsa mer:

https://kollega.se/arbetsmarknad/slakten-har-fortur-till-jobben https://fastighetstidningen.se/i-sverige-ar-korruptionen-jav-nepotism-och-svagerpolitik/