Vad arbetsgivare behöver veta om EUs Lönetransparensdirektiv
EUs Lönetransparensdirektiv 2026
I Sverige kommer EUs Lönetransparensdirektiv att börja gälla i juni 2026. Det är ett steg som förväntas bidra till ökad lönetransparens och jämställdhet på arbetsmarknaden. Detta direktiv kommer med flera bestämmelser som kommer att påverka både arbetssökande och arbetsgivare i hela unionen. En av de mest framträdande förändringarna är förbudet mot att fråga arbetssökande om deras tidigare lön. Direktivet gäller för arbetsgivare inom såväl offentlig som privat sektor. Notera att direktivet fortfarande kan komma att förändras enligt denna artikel. Nedan summerar vi direktivets utformning i skrivande stund.
Information om löneintervall i jobbannonsen
Direktivet kommer att ställa högre krav på arbetsgivares administration och lönekartläggning med syfte att främja jämställdhet och tillgodose arbetstagarnas rätt till löneinformation. Enligt det nya direktivet måste arbetsgivare informera om löneläget och löneintervall för arbetssökande i samband med jobbannonser, före överenskommelse om lön. Detta syftar till att skapa transparens och ge arbetssökande bättre förhandlingspositioner när de går in i rekryteringsprocessen. Arbetsgivare måste också dela information om verksamhetens lönekriterier och möjligheter till löne- och karriärsutveckling.
Förbud mot att fråga om tidigare lön
Enligt detta direktiv kommer det att vara förbjudet att fråga arbetssökande om deras tidigare lön. Denna praxis, dvs att fråga efter tidigare lön, har varit vanlig under många år och främst gynnat arbetsgivarna. Genom att förbjuda denna fråga strävar man efter att bryta cykeln av att basera en persons nya lön på deras tidigare inkomst, vilket kan ha varit orättvist eller ojämställt.
Ytterligare en viktig del av direktivet är att anställda får rätt att årligen begära information och statistik över medellönen för likvärdiga arbeten. Denna information ska viktas mot den anställdes eget arbete och vara uppdelad på kvinnor respektive män, oavsett verksamhetens storlek. Detta kommer att ge anställda en bättre förståelse för lönestrukturen inom sina organisationer och möjlighet att identifiera eventuella ojämlikheter.
Tilläggas bör att arbetsgivare även efter lönetransparensdirektivets införande kommer att kunna sätta lön baserat på individuell prestation och efter verksamhetens resultat.
EUs lönetransparensdirektiv och krav på lönestatistik
Hos arbetsgivare med över 50 anställda kommer direktivet även att utöka rätten till insyn i lönesättningen för arbetssökande och arbetstagare. Detta kan avse rätten att ta del av information om ingångslön, lönespann samt löneinformation från kollektivavtal i de fall som arbetsgivaren är kollektivavtalsansluten.
För att säkerställa att lönetransparensen upprätthålls, kommer arbetsgivare med mer än 100 anställda att behöva ta fram lönestatistik vart tredje år, medan de med mer än 250 anställda måste göra detta varje år. Denna statistik ska sedan redovisas offentligt, vilket skapar incitament för arbetsgivare att aktivt arbeta för att minska löneskillnader och främja jämställdhet på arbetsplatsen.
Det nya direktivet tar också upp frågan om osakliga löneskillnader mellan könen. Om det finns en löneskillnad på mer än 5 procent mellan män och kvinnor, krävs en lönekartläggning som ska innehålla analys och förslag på åtgärder. Och om en osaklig löneskillnad upptäcks måste den justeras retroaktivt, och i vissa fall ända tillbaka till anställningens början.
Sammanfattning EUs direktiv om lönetransparens
EUs direktiv om lönetransparens ett steg i strävan efter jämställdhet och rättvisa på arbetsmarknaden. Genom att förbjuda frågor om tidigare lön och genom att öka öppenheten kring löner och lönestrukturer är syftet med direktivet bland annat att främja en mer jämlik och rättvis arbetsmiljö för alla inom EU. Som arbetsgivare behöver du från direktivets införande i juni 2026 kommunicera löneintervall i jobbannonser samt att du inte längre får fråga om en jobbkandidats tidigare lön. Direktivet kommer innebära högre ställda krav på arbetsgivares administration och lönekartläggning för att kunna följa upp osakliga löneskillnader, men också för att tillgodose direktivets krav på arbetstagarnas rätt till löneinformation. Detta är nuvarande information men förändringar kan komma att ske.
Mer info om EUs lönetransparensdirektiv finns på Regeringens hemsida.
Mer om lönediskussion i rekryteringsprocessen finns här.